Livsmedelsverket ger två siffror. Höll kylskåpet 4 °C när strömmen gick har du 7 timmar på dig, höll det 8 °C har du 4 timmar. Så länge kan du själv avgöra om maten i kylen går att äta genom att titta, lukta och eventuellt smaka. Rått kött och fågel ska du dock aldrig smaka på. Tidtagaren räknar från klockslaget du anger.

Vad siffrorna betyder

I tidtagaren använder vi den lägre siffran, 4 timmar. Få vet exakt hur kallt det är i deras kylskåp, och då är det klokare att räkna med det kortare fönstret. Visar din termometer 4 °C kan du räkna med 7 timmar.

Raden i tabellen heter "Säkert till ca", men det är en förenkling. Livsmedelsverkets tider är ingen deadline där maten plötsligt blir farlig. De anger hur länge du kan lita på ögon, näsa och smak för all mat i kylen. Enligt myndigheten tar det i regel cirka 7 timmar för temperaturen att stiga från 4 °C till 12 °C, och cirka 4 timmar från 8 °C till 12 °C.

Gränsen går alltså vid 12 °C. Upp till ungefär den temperaturen förökar sig de flesta bakterier långsamt eller inte alls, och ett kylskåp som legat på 12 °C i ungefär ett dygn innebär fortfarande låg risk att bli sjuk. Blir det varmare går förökningen snabbare för varje grad.

Vet du varken kylens temperatur eller hur länge strömmen varit borta ska du utgå från värsta fallet, säger myndigheten: rumstemperatur, ungefär 20 °C, och ett avbrott på minst ett dygn. Skriv därför ner klockslaget när strömmen gick, om du hinner. Någon exakt tid som alltid gäller finns inte, eftersom bakterier växer olika fort i olika mat.

Hos amerikanska USDA är 4 timmar hela svaret: kylskåpet håller maten säker i upp till 4 timmar, oavsett hur kallt det var från början. Den svenska modellen ger mer att gå på, men bara om du vet vad ditt kylskåp visar.

Frysen håller längre

Både Livsmedelsverket och Myndigheten för civilt försvar (MCF) säger att en stängd, full frys håller kylan i upp till ett par dygn. Livsmedelsverket anger bara tiden i dygn och tar inte upp halvfull frys. Därför kommer 48 timmar för full frys och 24 timmar för halvfull i tidtagaren från USDA, den källa vi hittat som anger båda i timmar. Se dem som riktvärden, inte som svenska gränser.

Rådet är detsamma överallt: håll luckan stängd. Då finns kylan kvar längre.

Så bromsar du uppvärmningen i kylen

Du kan köpa lite tid:

  • Öppna dörren så sällan och så kort tid som möjligt.
  • Fyll upp kylen med frysta kylklampar, frysta vattenflaskor eller mat från frysen.
  • Läs av en termometer som inte går på el medan du ändå har dörren öppen.
  • Är det kallt ute, några plusgrader eller kallare, kan maten stå utomhus om du skyddar den mot fåglar och andra djur.

Ett fullt kylskåp värms upp långsammare eftersom maten kyler varandra. Det är också kallast längst ner och varmast högst upp och i dörrhyllorna, så ställ det känsligaste längst ner.

Det mesta vinner du före avbrottet. Ställ kylen på 4 °C och ha en kyltermometer som är oberoende av el. Skillnaden mellan 7 och 4 timmar är vad rätt temperatur köper dig.

Vilken mat klarar sig längre

Efter de första timmarna blir bedömningen individuell. Livsmedelsverket säger att personer med normalt fungerande immunförsvar själva kan avgöra om vissa varor går att äta genom att titta, lukta och smaka. Dit hör bladgrönsaker, mjölk och grädde, smör, fil och yoghurt, ostar, råa ägg i skalet, dressing, senap och ketchup, salami, juice samt sylt och marmelad. Mjölk och grädde är ofta ofräscha efter något dygn men sällan farliga.

Rått kött, fågel, fisk och skaldjur är annorlunda. De förstörs snabbt om de står varmt i flera timmar. Rått kött och fågel ska du inte smaka på, det räcker att titta och lukta. Sköra äldre, gravida och personer med nedsatt immunförsvar har särskilda råd om listeria hos Livsmedelsverket.

Det vanligaste misstaget

Att öppna kylen för att kolla hur det går. Varje öppning kostar kyla du inte får tillbaka.

Blir någon akut sjuk, ring 112. Tidtagaren hjälper dig att tänka på tid och temperatur, men den ersätter inte din egen bedömning med syn, lukt och smak.